Changes

Som inläggets rubrik antyder, så har de senaste dagarna inneburit många förändringar. Mycket som är nytt, annorlunda och ovant. Och som jag skrev i förra vecko-inlägget, så var det med blandade känslor vi nu gick in i den tredje och sista perioden med EF. Annorlunda behöver inte alltid betyda sämre, men definitivt...annorlunda.

Allt var annorlunda när vi gick in genom dörrarna i måndagsmorse. Det fattades så många ansikten som tidigare varit självklara. Rutiner som vi brukade ha var inte längre aktuella utan dessa personer, och det kändes som att alla små gäng saknade någon för att ha sin kompletta lilla grupp.

Det blev så tydligt där och då att nu var det dags att skapa nya grupper, gäng och bekantskaper. Bjuda in fler människor i gängen, och bli sociala igen. Det låter sjukt att man "ska börja vara social" igen. Men vi insåg att vi varit så bekväma med de vi känt i 6 månader, att vi knappt lärt känna de nya som anlänt varje vecka. Man har haft sin trygghet i sitt gäng, och jag tackar högre makter för att jag har kvar Rebecca, Hanna, Janne, Karoline, Luca och de andra 9-månaders-eleverna. Men nu är det också high time att ta vara på denna förändring, och se till att fler personer joinar the gang!

Det var som att en ny era började. Vi fick nytt schema, ny lärare, nya salar och de hade till och med möblerat om på Cup&Cake. Vad är oddsen just den dagen? Så sjukt!
Vår nya lärare, Mireia, är riktigt bra! Hon har en helt annan stil än Roger och María, så denna veckan har varit ganska lugn bara för att vi ska lära känna hennes metoder. Vi har gjort några uppgifter, och skrivit en uppsats för att hon ska se nivån. Annars har vi inte gjort något extremt svårt. Inget nytt subjuntivo! For once! Haha!

Däremot har vi börjat med en ny SPIN (2 lektioner i veckan med "teman") och nu är det Historia och Kultur som gäller. Ämnen som de flesta suckar och stönar över, medan jag jublar. Vet inte varför, men jag har alltid gillat historia och kultur. Det är intressant, lärorikt, och man lär sig om något nytt-som är gammalt, liksom. (C- på den förklaringen...)

I tisdags och idag hade vi just dessa SPIN-lektioner, och det var så intressant! Vi pratar om La guerra civil, dvs det Spanska Inbördeskriget, och det är så fascinerande. Speciellt när hela föreläsningen är på spanska och läraren pratar fritt ur huvudet, istället för att man som i svenska skolan fick en kass, antik lärobok som fattades hälften av infon. Det är så komplicerat, detaljerat och svårt. Men man kan inte sluta lyssna! Jag tror aldrig klassen har varit så fokuserad.

Idag gick vi dessutom in på andra aspekter av kriget. Det vill säga att vi inte bara pratade om själva "skjuta-pang-pang"-delen, utan om hur människorna faktiskt mådde. Monica, vår lärare, kunde inte prata från egen erfarenhet då hon inte fanns när kriget ägde rum (1936-1939), men både hennes morfar och farfar stred i kriget. Även hennes grannar och vänners släktingar. Det är så annorlunda att höra det när det är "på riktigt".

Vi pratade om hur vi tror det är att leva i en diktatur, vilket Spanien ju var i 40 år efter Spanska Inbördeskriget, då Franco styrde landet med järnhand och mer eller mindre allt du gjorde kunde innebära att du blev arresterad eller dödad. Vi, från Sverige, Norge, Belgien, Schweiz, etc. vi har ingen jäkla aning, så vi satt där och gissade. Men i andra delen av rummet satt Amin från Libyen, och kunde berätta precis hur det är. I minsta detalj.

Det är så galet. Så tydligt det blev att vi kommer från olika delar av världen. Så olika barndomar vi haft och hur sjukt bra jag och många andra har det som kommer från länder likt Sverige. Det är verkligen svårt att förstå att en person som sitter två stolar ifrån mig har genomlidit något som för mig är helt otänkbart. Reality check.

Utöver massa skola, så har denna inte veckan inte varit superhändelserik so far. Vi har lunchat på Cup&Cake två gånger, varit ute i det fina vädret, handlat, och sett på fotboll (Manchester City-Barca 1-2 Wiiiiiiiiiii!!!!). Ganska normal vecka, men ovanligt lugn för att vara i Barcelona. Många är förkylda, hostar och fnyser. Jag själv har haft en irriterande huvudvärk i några dagar, och varit lite ur form. Men det går över!

Nu börjar vi så smått komma in i det nya, och trots att jag saknar Thea och Salome varenda dag, så blir vi liksom tvingade att gå vidare. Och då blir det på något vis lite lättare. Det hade ju inte skadat om de fortfarande var här.. Men ja, ni fattar.  Vi har våra grupper på Facebook och WhatsApp där vi håller våra interna skämt vid liv, skrattar och för en liten stund är vi samlade allihop igen. Vad vore vi utan sociala medier?

Jag menar, det är ju tack vare dem som jag kan sysselsätta er med mina Barca-stories några gånger i veckan! ;)

Until next time!

(Har knappt ens tagit några bilder dessa dagarna. Får bli skärpning på det!)

/J

Solen sken, och dessa brillorna åkte på. Direkt kände jag ett visst behov av att de en sådan här bild....

Vädret har visat sig från sin allra bästa sida! 

Äntligen börjar stenläggningen och arbetet på Avigunda Diagonal bli klart så man kan ta en ordentlig "titta på mina skor"-bild. 

Tjejerna promenixar med stil!

21 veckor

Söndag den 22 februari. Det sista officiella dagen på just denna period av EF-äventyret. Imorgon börjar min sista och tredje period av resan och det innebär också att jag nu varit här i ett halvår. Det bästa halvåret i hela mitt liv. Och jag hoppas att de kommande tre månaderna blir precis lika bra!

Dock kommer det bli väldigt annorlunda från och med imorgon. Annorlunda behöver inte betyda sämre. Men annorlunda. Denna helgen har varit den jobbigaste på väldigt länge. Jag har behövt säga hej då till några av de bästa vänner jag någonsin haft, och det suger verkligen. Vi har svårt att sätta ord på det. Men det är verkligen riktigt jävla pissigt. Man gör så mycket tillsammans, lär känna varandra och upplever en så stor del av livet tillsammans. Och sedan ska man splittras.

Jag har fortfarande halva gänget kvar, och jag vill inte på något vis låta som att det inte är bra nog. Det är bara så jäkla märkligt att Thea och Salome nu är i sina respektive länder, och vi är kvar.

Vi fick dock några väldigt bra sista dagar ihop här i Barca. Som jag skrev i onsdags, så var vi då påväg till Barts Barcelona Konsert Hall för att se James Vincent McMorrow. En perfekt kväll med tjejerna blev det och jag, Rebecca, Salome och Thea hade det hur kul som helst. Det var inte en "stå upp och hoppa-konsert", utan en "sitta ner och njuta-konsert". Perfekt för dagen! Och det var en konsert helt i min stil. James är så oooootroligt musikalisk, och jag hade gåshud från första till sista sekund. Han hade hela publiken trollbunden med hjälp av sin sång och gitarren eller ett piano. Han var helt utan band, och körde bara helt själv. Annorlunda, och verkligen häftigt. Ett musikaliskt geni! Och i 1,5 timme satt vi och njöt. Vi fällde till och med en tår då och då. Den effekten hade han. Dessutom avslutade han med att köra en låt helt unplugged. Utan mikrofon, och utan förstärkare. Och han berättade att det berodde på att han ville höra publiken utan "in-ears", känna sig mer "som en av oss" och skapa en stämning. Och han lyckades. Man kunde höra en nål falla i Barts-lokalen och det var verkligen något alldeles särskilt. En kväll jag sent kommer glömma. Och jag delade den med mina bästa vänner.

När jag kom hem lade jag ut några filmer på Instagram, och kvällen avslutades med en glädjedans när James himself gillade dem. Perfekt dag!

Torsdagen blev också en riktigt fin dag! Vi började i skolan tidigt och gick tills klockan 13. Efter det var det dags för dagens aktivitet med EF. Något vi verkligen sett fram emot! Middag med alla elever och lärare. Som en lärarmiddag, liksom. Fast Spanish-style.

Vi tog metron till Tibidabos (berget ni vet) lägsta punkt, och därifrån funicularen (lutande tåget) upp längs bergväggen en bra bit upp så man kunde se en fantastisk vy över staden. Men vi nöjde oss inte där. Restaurangen som vi skulle till låg ännu högre upp, så resten av biten blev det bergsklättring deluxe. Få saker är så jobbigt som att bestiga ett jäkla berg. Lutningen tar liksom aldrig slut, och när vi väl överlevt stigningen stod vi alla och svettades som grisar med andan i halsen. Fräscht!

Dock var det så värt det! Restaurangen låg så otroligt häftigt! Det kändes som att altanen vi satt på svävade över bergskanten, och vi hade den mest fantastiska utsikten över hela Barcelona. Svårslaget!
Vi slog oss ner, och alla 35 elever plus lärare började förbereda för måltiden. Ja, förbereda. Menyn för dagen var nämligen den katalaska specialitén Calcots. Det vill säga lök, som ser ut som små purjolökar (med det gröna), som är hårt grillade och täckta i kol. Dessa ska man sedan "klä av" och doppa i en särskild sås, och sedan med hjälp av händerna få in i munnen. För att kunna göra detta fick vi alla ett litet välkomstpaket med en haklapp, plasthandskar och våtservetter. Så ni kan ju se det framför er. Synen av 40 pers i röda haklappar! Så jäkla roligt, och fantastiskt konstig tradition!

Jag kunde dessvärre inte äta såsen, så jag kan inte direkt ge något utlåtande om hur det smakade. Löken i sig smakade bara lök, så jag är ingen rättvis recensent. Däremot gick det åt några hundratals calcots till hela sällskapet, så jag skulle nog säga att det gick hem hos de flesta.

Vi hade iallafall förbannat roligt, pratade massa skit och skrattade tillsammans med vänner och lärare. När klockan blev halv 6 började vissa dra hemåt, och Carlos (skolans ackommodation-kille) frågade oss Academic Year-elever (vi som är här länge) om vi ville joina till hans lägenhet som bara låg en liten bit nerför berget. Så det gjorde vi! 8 elever och lärarna stack hem till hans superfina lägenhet med en oslagbar utsikt, och där hängde vi tills långt efter att solen gått ner. Det var så himla osvenskt! Men så väldigt spanskt! Inga konstigheter att det var lärare och elever, liksom! Vi var bara som ett gäng vänner som hängde på Carlos takterass i Barcelonas solnedgång, snackade om massa icke-skolgrejer och hade det hur kul som helst. Jag älskar känslan av att lärarna inte bara är lärare, utan att man verkligen känner dem som privatpersoner också. Det är så annorlunda från Sverige, men något jag verkligen uppskattar här. Det kommer dock göra hela "hej-då-gejen" i maj betydligt svårare. Men det tar vi då!

Väl hemma tog jag det sedan lite lugnt innan det blev tack och godnatt.

Fredag. Den fruktade fredagen. Fredagen då det var dags för det oundvikliga.
På ett vis ville vi bara att dagen skulle vara över. Let's get it over with, liksom. Men samtidigt tycker jag att dagen gick alldeles för fort. Vi hade lektioner från 8.40-13.00 och sedan var det Graduation. Och det blev så sjukt tydligt. Så många som åker. Av alla dem som började samtidigt som mig i september, så stod nu mer än hälften med graduation-hattar och diplom. I soffan var vi bara ett 10-tal "gamlingar" kvar, och det var verkligen en sjuk känsla. För jag är verkligen inte färdig här ännu. Jag vill inte lämna Barcelona! Men det är så konstigt att vi började allt det här tillsammans, men vi kommer inte avsluta det på samma sätt.

Några tårar fälldes när vi sade hej då till några av vännerna, och sedan samlade vi ihop oss för att njuta av sista dagen. Jag, Rebecca, Hanna, Thea och Salome (aka the pandilla) gick till Cup&Cake för att ha en sista lunch tillsammans allihop, och vi hade en supermysig stund. Solen sken och vi kunde sitta på uteserveringen utan att frysa. Vi pratade om en massa minnen, och allt konstigt vi hittat på. Verkligen helt makalöst vad mycket vi hunnit med på ett halvår!

Thea och Salome hade lite att packa mot eftermiddagen, så vi skiljdes åt för att gå hem och ha lite siesta innan kvällen. Vi fixade presenter till tjejerna, och skrev ett kort med massa internskämt. Det blev verkligen superbra!

Klockan 20.30 möttes vi sedan upp på Rainbow Sushi och hade en sista middag tillsammans. Helle och Janne hängde också med, och vi hade det jättetrevligt. Supergod mat blev det också! Jag kör fortfarande fejk-sushi med rullar utan fisk, men men. Babysteps!
Janne och Helle gick sedan lite tidigare, medan vi stannade kvar för att sitta och prata i ytterligare 2 timmar typ. Vi ville helt enkelt inte gå därifrån och behöva dela på oss. De fick sina presenter, och blev jätteglada. Vi grät lite och sedan fortsatte vi prata minnen innan vi tillslut bestämde oss för att resa oss och gå. Vi gick till metron och tryckte in oss alla 5 i en fotoautomat (gjord för 1 person) och tog bilder för att alltid bära med oss och sedan ställde vi oss ute i kvällskylan för att tillslut säga hej då. Det blev svårare än förväntat, och istället stod vi bara där tills långt efter midnatt och fortsatte prata, gråta, skratta och kramas. Hur säger man hej då till sådana vänner? Det finns inget lätt sätt...

Vid 01 tog vi det gemensamma beslutet att göra slut på lidandet, och gav varandra en sista kram. Och ja, jag vet att det låter som en sorglig film. Men det var verkligen så. Vi delade på oss och gick åt olika håll. Vände oss om, vinkade, och sedan gick vi och tittade inte tillbaka. Som taget från Hollywood, men 100 gånger mer äkta.

Trött och tom blev det sedan promenad hem och sängen. Allt gråtande tar på krafterna och jag somnade som en stock!

Vilket leder upp till gårdagen, och en lugn lördag. Jag sov länge, hade en lugn morgon. Gick och handlade lite, såg lite serier och muppade över att det var molnigt ute. (har blivit lite bortskämd nu, haha). Mot kvällen såg jag Barca-Malaga (förlust...) och sedan fixade jag till mig för att ha ännu en hej då-middag. Denna gången med Fabi. En fjärdedel av fotbollsgänget, vår glade tysk och trogne vän. Jag, Rebecca och Hanna mötte upp Milan och Fabi på en fin restaurang vid Ramblan och hade en jättetrevlig middag tillsammans. Återigen, likt fredagen, så pratade vi minnen och internskämt. Åt god mat och hade det mys.

Kvällen avslutades tidigt då Fabi behövde hem och packa för tidig avgång idag, så det blev ett jobbigt metro-hejdå. Vi kramade om varandra mellan två stationer, och det var på något vis lättare. Det blev inte så utdraget, för de behövde hoppa av på nästa station. När de väl var av pustade jag och Rebecca ut. Vilken helg. Vilka vänner vi skaffat. Och vilken jäkla känslostorm.

Trötta gick vi hem och hade en lugn kväll på residenset. Det behövdes efter dessa dagarna.

Och idag. Ja, söndag den 22 februari. Starten på den 3e och sista perioden. Vi överlevde allt det där jobbiga, och nu börjar våra sista 3 EF-månader. Och trots att det känns annorlunda utan hälften av gänget här, så går jag in i nya perioden med öppet sinne.

Jag har fantastiska vänner, jag är i Barcelona, jag kan prata spanska, och nämnde jag att jag legat ute på balkongen och solat i 22 grader hela dagen?

Så, häng med mig även på del 3. Jag vet att inläggen varit förbannat långa den senaste tiden, och jag ska försöka ändra på det innan ni tröttnar. Men ni vet, jag har ju så mycket att berätta! :)

/J

JamesVincentMcMorrow

Taggade

Taggade

JvM

JvM

AHHHHHHHHHHHHHHHHHH

Barts Bcn

Redo för Calcots

Janne och Thea

Salome och Karoline

Rebecca och Milan

Alla

Calcots

Hanna

Carlos kör instruktioner

Aftermath

Utsikt från Carlos lägenhet

I mörker

Jag, Karoline och Janne

Thea och Salome

Graduates

Thea och Salome

La Pandilla

Lunch

Kortet till tjejerna

Salome

Sushiiii

Jag och Hanna

Sista selfien

Fotoautomat

Fabi och Hanna

Sista armbrytningen 

Sista selfien

Messi & McMorrow

Sitter hemma på mitt rum och har en liten stund över till att göra absolut ingenting, och tänkte att jag kunde utnyttja tiden till att blogga lite. För imorgon lär jag inte hinna, och sedan är det redan fredag igen. Så here we are!

Sist jag skrev var i söndags och jag var påväg till Camp Nou för att gå på match med Rebecca, Salome och Thea. Och ni som hänger med i fotbollsvärlden kan nog tänka er vilka leenden vi hade efteråt. Till att börja med så var det en heeeeeelt fantastisk kväll och temperaturen klockan 17.00 var nog närmre 17-18 grader och inte ett moln på himlen. Vi hade biljetter högst upp på tredje etage, men rutinerade som vi är så tog vi oss ner till mitten av andra våningen istället och fick superplatser mitt på långsidan. I solen! Så där satt vi och njöt i endast t-shirt, samtidigt som vi fick se en riktigt rolig match. Det blev tillslut 5-0 till Barca efter ett mindre imponerande spel av Levante, och vi var supernöjda. Ett hattrick av Messi, fin mål av Neymar och sedan avslutade Suarez målskyttet med en riktigt vacker bicicleta. Vi ville ha mål, och vi fick dem! Och fortfarande är mitt och Rebeccas vinstprotokoll prickfritt. 7 matcher, 7 vinster. Oh yes!

Vi var hemma i ganska lagom tid, och spenderade kvällen på våra respektive rum och bara tog det lugnt. Lite film, förberedelser för måndagen och ja, sov.

Måndagen började tidigt med lektioner från 8.40 till 11.30, och som vanligt började vi med prov. Tyckte att det kändes relativt bra, så jag hoppas återigen att min magkänsla håller formen. Det var dock ett ovanligt långt prov, så det tog en jäkla tid. Hoppas att jag lyckades hålla fokus hela vägen in i mål. Alltid störigt när man tappar koncentrationen mot slutet. Men, vi håller tummarna som vanligt!

Det blev inte mycket mer skola än så, utan jag och Rebecca gick sedan till Cup & Cake där vi mötte upp Hanna för att käka lunch. För min del blev det grekisk yoghurt med färsk frukt, och det var precis lika gott som vanligt. Love it! Vi spenderade typ 2 timmar där, som vanligt, och sedan tog vi våra prylar och promenerade till gymmet. Körde dryga timmen med först spinning och sedan maskiner. Alltså gymmet. Jag vet inte om jag har skrivit om det innan, men oavsett alltså. Jag tyckte spännisarna i Höllviken var fåfänga och "jag-har-större-muskler-än-dig"-killar. Men här asså... Helt annan dimension. Oj oj oj... Ibland är de så pinsamma att vi har svårt att göra våra egna maskinövning för vi kämpar med att hålla tillbaka skratten... Men det gör hela gym-grejen lite roligare, så vi tackar och bockar för underhållningen.

Men spaghetti-ben gick vi sedan och måndagshandlade, duschade och lagade sedan middag. Det blev sallad med små-biffar och trots att det inte var någon kulinarisk upplevelse, så var jag ändå fullt nöjd.

Kvällen blev lugn, och följdes sedan av en relativt normal tisdag. Trots veckans enda sovmorgon, så bestämde vi oss för att vara hurtiga, och stack till gymmet tidigt för att hinna med zumban. Lika jäkla svårt varje gång man ska tvinga sig upp ur sängen, och det är tur att vi sporrar varandra. För fy tusan vad gött det är när man är klar! Det är så förbannat roligt, och trots att benen är halvt ur funktion efteråt så är det såååå värt det. bra start på dagen!

Sedan gick vi i skolan från 11.40-16.30 och hade lektioner med Francisco och Roger då Maria var sjuk. Första lektionen med Francisco, och jag hoppas verkligen han blir vår nästa lärare. Lärde mig så galet mycket på bara den timmen. Han är grym!

Efter sista timmen bestämde jag, Rebecca och Salome oss för att gå till ett närliggande café för att bara ta en te och snacka lite skit. Känns för tidigt att skiljas åt redan 16.30 nu när vi inte har så många dagar kvar. :'( Så vi spenderade dryga timmen där och bara hade det mysigt innan vi tillslut delade på oss. Jag och Rebecca gick hem och lagade mat, käkade med resten av kompisarna uppe i köket, och sedan rundade vi av den sociala delen av dagen.
Jag skype-ade med mamma och pappa, tittade på lite serier, och sedan somnade jag tidigt.

Idag började vi klockan 8.40 och hade lektioner till 11.30. Vi väntade sedan in Salome som vanligt, innan vi åkte till Café Cometa för en sista lunch där med Salome och Thea. Jag åt min favvo ceasarsallad, och vi pratade skit i typ 2,5 timme. Sedan delade vi på oss för att ha lite siesta innan kvällen.

Idag är det nämligen äntligen dags för oss att gå på konsert. Wihooo! Köpte biljetterna för jättelängesedan, och du är dagen kommen. Så klockan 21.00 ska jag, Rebecca, Thea och Salome se James Vincent McMorrow här i Barcelona, och det ska bli huuuuur kul som helst! Riktig mysartist och jag tror att konserten kommer vara riktigt bra. Ser verkligen fram emot det!!!

Så det är kvällens plan! Ska ge ett ordentligt utlåtande om hur den var i nästa blogg!

Men tills dess får ni ha det så bra och njuta av lill-lördag!

/J

Favorit plats

Rebecca och Salome

Lunch på Cup & Cake

Vår/sommar på G

Tvättdag

=KAOS

Här är jordgubbarna size GRANDE

Idag hade vi en lektion om fotboll

Cometa-chai

Och min älskade sallad!