måndag 9 februari 2015

19 veckor

Pferd, pferd och lite mer prerd. Det är vad jag har i huvudet just nu, i skrivande stund då jag med ett leende tänker tillbaka på helgen i Valencia. Pferd. Ett tyskt ord som i själva verket betyder häst. Pferd. Av någon oförklarlig anledning har ordet pferd blivit ett tillägg i vårt språk här på EF, och vi använder det till allt. Hela tiden. Pferd. Precis som i texten jag nyss skrivit. Det dyker upp vart som helst, en person säger det, en annan upprepar. Konversationen fortsätter, och sedan, pferd.

Och nej, vi är inte i behov av ett mentalsjukhus. Inser att det nog låter som det när jag försöker beskriva the story of pferd, men det enda jag kan säga till mitt försvar är att det är fantastiskt roligt när man förstår skämtet och situationen. Pferd.

Valencia ja. Vilken helg! Ska jag vara helt ärlig så är jag inte superimponerad av Valencia som stad. Men hela upplevelsen, och att göra detta med mina vänner och EF-familjen, det var så förbannat kul. Att sova 6 bästisar (ja, det låter som vi är 7 bast, men ni fattar) i ett rum med våningssängar, snacka skit på nätterna, skratta, berätta hemlisar och ha hur jäkla kul som helst. Det var verkligen precis så mysigt som det låter!

Valencia var ganska grådaskigt och trist om jag ska säga min mening. Jag hade höga förväntningar efter att ha googlat och fått fram bilder på sjukt moderna och futuristiska byggnader. Mestalla, Valencias fotbollstadion likaså, och jag trodde verkligen att det var en häftig och mäktig stad.
Ehhm.... Jag hade fel. Valencia är en stad med mycket historia, men inte så mycket rester som visar det eller turistattraktioner som berättar. Det är en stad som är nerklottrad med graffiti, trånga gator, gatsten och smuts. Inte en vägg var omålad och oavsett vilket håll du tittade åt kunde man se ett område som var obebyggt och stökigt. Det var en stad i oattraktivt kaos. Iallafall för mig som tycker om det lite mer storslagna och storstadslivet. För en person som gillar gatukonst, är det himmelriket.

Det jag sett på bilderna var Valencias futuristiska park och Oceanografic. Och det var verkligen så spektakulärt och magnifikt som jag trott. "Kan inte sluta titta-känslan". Men det var också bara en relativt liten del i förhållande till allt annat, och jag fick dessutom reda på att Valencias invånare fullkomligt hatar det moderna och futuristiska området. Det passar inte in, och jag är beredd att hålla med. Men som turist var det det enda jag verkligen imponerades av!

I fredags började vi i skolan klockan 8.40 med att ha en lektion. Vi kom alla med våra väskor och tagg på topp. Klockan 10 rullade vi mot metrostationen för att åka till Barcas stora tågstation. Kan bara föreställa mig hur vansinnigt roliga vi såg ut när vi kom där 30 st 20-åringar (mas o menos) med rullväskor som ett gäng kycklingar efter vår kycklingmamma Jose. Och vi ska inte tala om oväsendet som följde och resulterade i väldigt många roade blickar. Haha!
Väl på plats på stationen blev det en kort väntan och inhandlande av lite proviant innan vi satte oss på tåget och påbörjade det 3timmar och 37 minuter långa resan längst Spaniens kust.

Vi var trötta, men jag lyckades hålla ögonen öppna precis rätt halvtimme då vi passerade den milslånga kuststräckan. Så vansinnigt vackert! Turkost vatten, vit strand, palmer och sååå Spanien. Vilket land jag har valt att bo i, alltså. När paradisvyn utbyttes mot hus så släckte vi alla ögonen och somnade från och till tills tåget stannade i ett soligt Valencia.

En kort promenad följde till hostelet, och vi insåg alla att Valencia inte var vad vi förväntat oss. Men vilken stad är ändå inte vacker i solsken? Vi gick nöjda mot hostelet och möttes där av ett mycket märkligt ställe. Jag kom plötsligt på varför jag alltid är ett kontroll-freak när det ska bokas hotell för familjeresor. Jag vill inte hamna på ställen som detta, haha. Det hade sin charm, men nja.. Inte riktigt vad jag hoppats på. Det var ett gammalt hus med mycket konst, trappor och kändes ganska förfallet. Men ändå gulligt. Jag, Rebecca, Hanna, Thea, Salome och Karoline tog rummet för 6 personer, och infann oss i ett stort rum med kala väggar, 3 våningssängar och en gungstol. Och that's it. Lite "barnhemmet", skräckfilms-varning... Men vi var glada ändå, packade upp lite och tog sedan vara på eftermiddagens fritid.

Vi letade direkt upp ett ställe där vi kunde stilla vår hunger. Ett supernajs hamburgerställe med väldigt bra mat och glutenfritt dessutom. Vi planerade vår kommande tid och hade det trevligt! Dock blev våra planer inte så välstrukturerade, men äsch. Istället gav vi oss iväg på upptäcksfärd deluxe! Vi gick på alla små gator, gick vilse, gick i cirklar, tog massa bilder, skrattade en massa och bara njöt.

När mörkret kom gick vi tillbaka till hostelet för att snygga till oss inför kvällen. Och problemen började så smått. Inget varmvatten och ingen värme i rummen eller i byggnaden. Där solen gick ner och temperaturen sjönk till nollan, blev det väldigt påtagligt... HUR KAN MAN INTE HA VÄRME PÅ ETT HOSTEL?! Ganska förbannade fick vi hjälpas åt att tvätta håren i handfaten och sedan klädde vi på oss alla kläder vi hade med oss och kröp ner under våra lakan för att försöka bli varma. Ja, du läste rätt. LAKAN. Inte ens ett täcke kunde vi få... Klockan 22 samlades vi sedan nere på innergården för en kväll tillsammans med gänget från Barca, men också EF Malaga och EF Madrid som joinade. Vi käkade riktig spansk paella (som var hur jäkla god som helst), tortilla de patatas, serrano, sangria, sallad och nötter. Riktigt mumsigt! Underhållningen stod två spanjorer för som sjöng och spelade flamencomusik och vi hade det jättetrevligt. Vi satt ute under bar himmel, frös som fan, men bet ihop.

Klockan 01 bestämde vi oss för att ha en EF-kväll på en närliggande klubb, och vi gick(/sprang för att hålla värmen i minusgraderna), i samlad trupp mot SuperClub 95 (Not kidding...den hette så..) Vi lämnade in våra jackor och sedan dansade vi rövarna av oss. Så roligt! Längesedan jag var ute på klubb, och det är verkligen roligt. I typ 1 timme. Sedan inser man som nykter att det är trångt, varmt, och man känner tröttheten komma. Men vi höll ändå igång tills klockan 03.30. Då ställde vi oss i kön för jackorna och längtade hem till våra sängar. Då började kaoset...

I trängseln bestämde vi oss för att köra teamwork, och en person tog flera lappar. Dum ide... Killen som hade min lapp lämnade nämligen iväg den, men fick aldrig min jacka. Vilket resulterade i att surtanten i garderoben hade både min lapp och min jacka. Och utan lapp, ingen jacka... I 1,5h kämpade vi för att få dem att förstå att de gjort fel, men icke... Ingen lapp, ingen jacka.

04.50 var vi hemma i våra iskalla sängar och lade oss. Jag ställde klockan på 06.30 för att ta en beställd taxi tillbaka till klubben och få ut min jacka när de stängde. Kan ni tänka er hur förbannad jag var? Så 1,5 timmes sömn senare var jag påväg till klubben igen. Möttes där av riktiga fyllesvin som partajat till 7 på morgonen, och men hjälp av vakten fick jag ut min jacka utan att bli nerspydd eller liknande. Tack och lov...
Hem igen med taxi, och somnade som en stock fullt påklädd igen och sov tills klockan 11.

Efter en natt ute är man verkligen helt förstörd. Tror man nästan blir ännu mer förstörd när man är nykter, för man känner verkligen tröttheten i kroppen. Därför blev lördagsmorgonen en enda dimma för oss alla. Vi gick ut och åt frukost på ett fint café, och sedan gick vi hem och sov igen i x antal timmar. Väl därefter var vi människor igen, och taggade för dagens stora aktivitet. Besök på Oceanografic, Europas största akvarium.

Vilket ställe alltså. Kan inte minnas att jag någonsin sett något liknande. Byggnaderna, miljön futurismen och såklart, alla djur. Helt amazed! Vi såg alla sorters fiskar, koraller, sjölejon, valar, sälar, pingviner, flamingos, hajar och delfiner. Hajarna var så coola, och det var byggt som en tunnel där man kunde gå under dem. Så häftigt och läskigt! Dessutom avslutade vi kvällen med att gå på delfinshow! Inte sett en delfin sedan jag var mycket liten, och tycka vad man vill om zoo och djurshower, men jag måste säga att det var helt fantastiskt. Så vackra djur, så tränade och så imponerande. Verkligen något jag uppskattade att se!

Med hela huvudet fullt av intryck tog vi oss sedan tillbaka till hostelet. Fortfarande inget varmvatten eller värme. Fullt påklädda gick vi runt allihop, smutsiga och äckliga efter att inte ha duschat, och ganska otaggade på att gå ut och äta. Därför kom vi på den geniala iden att ha myskväll, hela EF tillsammans. Jose gick runt med en lista från Telepizza, och vi beställde helt enkelt 30 pizzor, letade fram alla bord och filtar vi kunde hitta, satte på musik och käkade tillsammans. Hur mysigt som helst! Madrid och Malaga slöt upp mot midnatt och vi körde quiz (som mitt lag vann), vi skrattade en massa, pratade skit, och det blev verkligen en toppenkväll där i kylan.

Vi gick och lade oss vid 01.30 och sov sedan riktigt gott, fortfarande fullt påklädda.

Uppstigning för sista dagen i Valencia klockan 11.00. Vi packade ihop och lämnade hostelet vid 12, och sedan hade vi fritid till 16.00. Jag och gänget gick till Starbucks för frulle, och sedan bestämde vi oss för att strunta i stressen för att se en massa, och istället tog vi det bara lugnt. Solen sken, och för första gången på typ 48 timmar så frös vi inte. Därför höll vi oss i solskenet, gick runt och tittade, hoppade i en häst och vagn som tog oss på en tur genom staden och de få turistmålen, och sedan satte vi oss mot väggen på Valencias katedral och bara göttade oss. Vi käkade lunch och när klockan blev dags så gick vi tillbaka till samlingspunkten, och började promenaden mot tågstationen.

Trötta och belåtna satte vi oss på tåget och mer eller mindre sov bort de 3,37 timmarna. Helt slut allihop! Som ett gäng 7-åringar som varit på scoutläger!

Vi anlände hem till Barcelona klockan 21.00 och vi tog oss hem till residenset fortast möjligt. Det är galet hur hemma man känner sig här nu nr man varit iväg. Man kan alla gatorna, man vet vart allt ligger. Det blir så tydligt att man inte är turist här längre. Och det är en himla go känsla!

Jag somnade snabbt under mitt tjocka täcke i mitt varma rum, och sov som en gris tills klockan ringde imorse. Nästan tillbaka till vanlig energinivå igen. Thank God!
Helgen var helt fantastisk rolig! Trots kyla, kaos och konstigheter, så är jag verkligen jätteglad att jag joinade. En resa med vännerna, att komma varandra så mycket närmre på så få dagar och bara skratta hejdlöst åt konstiga interna grejer som bara vi förstår. Det är vänskap, det!

Idag har vi gått på halvfart! Skola 8.40-11.30 och sedan iväg till La Maquinista köpcentrat med tjejerna. Lite nödvändig shopping och myseftermiddag, och sedan hem igen för att skriva detta monsterinlägg och sedan mysa ner mig i sängen med lite film. Det är vad jag behöver en dag som denna!

Jag ursäktar längden på inlägget, och hoppas att ni pallade med. Annars får ni helt enkelt låta följande bilder tala!

Pferd.

/J





















































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar