BarcelonaLetters: 6 veckor

Halloj på er!
Här sitter jag i receptionen på studenthemmet, och bloggar för glatta livet. WiFit på vår våning har bestämt sig för att strejka, och jag kände bloggabstinens. Så vad gör man?

6 veckor. En och en halv månad i Barcelona. Det låter så himla mycket när man säger det! Och det är en lång tid för oss alla här. Tack och lov så har vi det förjäkla bra! Jag har verkligen ingenting att klaga på (förutom Wifit då). Vi är så bortskämda med allt vi får se och uppleva här! Det är lite svårt att greppa allt ibland, vilket ni säkert märker i bloggen. Det är mitten av oktober, men vi kan fortfarande gå i shorts och linne, och hänga på stranden efter skolan. Även om det är som en lång semester, så känns det som att jag bor här på riktigt nu.

Vi har alla en känsla av att ju kallare det blir, och ju närmre vintermånaderna vi kommer, så kommer våra dagar förändras, och vardagen bli annorlunda. Men vi tar det då! Nu bara njuter vi så länge det är möjligt!

Och det gjorde vi igår!
Efter fredagens utgång så var många trötta, och det slutade med att jag drog till playan solo. Dock avbröts vi abrupt på studenthemmet när vi, jag och Rebecca, skulle åka ner till första våningen. När hissdörren öppnas hör vi sång och det lät som en hel kör. Och mycket riktigt, när vi smygtittar runt hörnet så står där ett 50-tal nunnor och andra, som sjunger kring en kista... ÖÖHHMM? Vi fattade absolut ingenting... Verkade som vi hamnat mitt i någon nunnebegravning, i vår reception. Mycket märkligt faktiskt... När det var slut, och vi vågade oss fram från vårt gömställe försökte vi ta reda på vad som hände. men det enda vi kom fram till var att en nunna dött, och de bjöd gästerna på Red Bull och Lindt-choklad. Alltså dessa människor slutar aldrig att förvåna...

Iallafall, playan. Låg själv ett tag innan resten joinade en efter en. Och när klockan blev eftermiddag, var hela gänget åter samlat. Vi låg där och hade det gött tills klockan 17, då vi tog bussen hem igen. Blev en glass på vägen för att fylla på energi, och sedan bara raka vägen in i duschen för att snygga sig inför kvällen.

Ni minns La Tagliatella va? Längesedan jag nämnde vårt stammisställe. Men frukta icke! Igår var det dags! Vi bokade bord till klockan 21.30 (jaa, 21.30...bananas), och då var vi mer eller mindre döende. Tur att man får sin mat på typ 5 minuter! Det blev en skandinavisk middag, med Rebecca och mine norske jenter Janne, Helle, Karoline och Linn Amalie. Myycket trevlig middag, med girl talk och skratt. Vi satt kvar tills midnatt, innan vi drog vidare på vårt lilla lördagsäventyr.

Äventyr och äventyr... Vi gick till Summum, as usual. Vi är sååå dåliga på att testa nya ställen. Men alla var där, så det blev roligt ändå! Snacka skit och träffa nytt folk. Det är aldrig fel!
Jag kände inte för att dra ut på klubb, för jag var helt enkelt för trött, så jag och Janne gick hem vid 02. Och, föga förvånande, så somnade jag gött i min obekväma säng!

Vaknade klockan 9. Alldeles lagom för en söndag! Speciellt när man har mycket planerat! Käkade breakie (veckans ord) med Rebecca, och gav sedan plugget min odelade uppmärksamhet i några timmar. Poäng till mig! Har tre läxor till denna veckan, varav en är en stor presentation, så det var bara att foka. Och den blev faktiskt klar! Yaaaay! Bara två kvar...

Klockan 2-ish gick jag och Rebecca mot metron, för dagens utflykt. Ambra och Thea kom på den geniala idén att ha en picknick i Parc De La Ciutadella, en superkänd park som jag ännu inte besökt. SÅKLART var vi på! Vi fixade lite fika på vägen, och tog oss till vår mötesplats. Och vilken park! Så grönt, och fräscht, men vackra gångar och en liten sjö. Och framförallt, turistattraktionen, "fontänen/monumentet". Vet inte riktigt vad det ska klassas som! Men vackert och maffigt var det iallafall! Vi hittade en mysig plats i skuggan, omöjligt att sitta i den gassande solen, och dukade upp. Ambra och Thea gick all in, med pannkakor, muffins, baguetter, hemgjord kaka och frukt. Haha!
Det blev lite knytkalas över det hela, och vi bara satt och käkade och snackade i flera timmar! Ju längre tid man är här, desto mer lär man känna om varandra. Det är så spännande att höra allas historier och "när jag var liten-berättelser".

När vi inte längre hade känsel i våra rumpor, så tog vi den obligatoriska touren i parken. Tog en massa bilder, och kom sedan på den briljanta planen att hyra en båt och ro i sjön. Och well, det blev många skratt på vår lilla färd. Först och främst var det helt omöjligt att ro båthelvetet ordentligt, och när vi väl lyckades skrattade vi så mycket att vi inte kunde fokusera på att faktiskt få det i rörelse.
Vi föreställde oss the perfect movie scene där på sjön, ni vet, The Notebook, Ryan Gosling, fåglarna... Men vi lyckades inte riktigt... Och som grädde på kaos-moset så bestämde sig en fågel för att jag var en utmärkt toalett. Precis så vidrigt som det låter... Och det blev ju inte lättare att befinna sig på denna båt, när jag hade fågelbajs överallt, och vi inte kunde sluta skratta. Herregud, de måste ha trott att vi var helt knäppa! Och när fåglarna bestämde sig för att ha race över sjön, så tog vi snabbt beslutet att ta oss tillbaka mot land. Så, nja, roddbåtar var väl kanske inte vår grej direkt. men det var bra i teorin.

Som ni kanske kan gissa, så blev det hemfärd efter bajskaoset. Jag kände ett desperat behov av en dusch... Så metro hem, mycket handsprit på vägen, och en liten promenad, så fick jag snart fräscha upp mig igen. Kändes helt okej! Måste köpa en lott någonstans. Något positivt måste det ju finnas med att agera fågeltoa...

Kvällen har bjudit på middag med tjejerna, pasta med pesto och lax blev det för min del. Väldigt mumsigt! Och ikväll blir det bara att ta det lugnt! En film kanske, lite chokolad och sedan sova tidigt. Måste ladda batterierna för en ny vecka!

Vecka 7... Mycket spännande på schemat, så glöm inte att checka bloggen om ni vill hänga med. :)

Ska nog gå från receptionen nu... Folk börjar titta konstigt på mig... Toodles!

/J