BarcelonaLetters: 7 veckor

Det obligatoriska veckoinlägget är härmed på gång efter timmar av leken "finding Wifi" på studenthemmet! Ni vet när man går runt och håller datorn så högt upp som möjligt, letar efter signal och ser riktigt jäkla dum ut? Den leken kör vi dagligen nu för tiden! Att inte ha Wifi överallt är riktigt irriterande, och man känner sig helt låst utan. Det låter knäppt att man är så beroende, men vi är verkligen i behov av internet för att kunna plugga och bestämma grejer. Så vi hoppas och ber till högre makter att det fixas imorgon! Pray with me!

Iallafall, idag är det 7 veckor sedan jag anlände till Barcelona med mina stora väskor, och frånvarande spanskakunskaper. Och idag när mamma och pappa för första gången hörde mig prata spanska (när jag förde en konversation med en spansktalande under vårt skypesamtal i receptionen) så fick jag en liten uppenbarelse över hur mycket som faktiskt hänt på 7 veckor. Så mycket jag lärt mig! Och deras reaktion var underbar, haha! Jag bor i Barcelona nu, och jag kan prata någorlunda okej spanska. Det var något jag inte vågade förutse när jag kom hit den 7e september. Då var jag rädd att det skulle ta jättelång tid att lära sig och förstå. Och nu sitter man här, som en av de rutinerade liksom!

Sedan jag skrev sist, så har det väl inte hänt supermycket spektakulärt... Jag och Rebecca åkte ju som bekant in till stan igår och snabbshoppade lite innan vi drog vidare till Rembrandt Café för att se El Clásico. Taggade hela dagen, så klart! Vi var där vid 3 precis som hardcore fans ska, och sedan droppade folket in efter hand. Vi käkade middag, och jag fick den godaste "ute-maten" sedan jag kom hit. Johannes, svenske kocken, fixade och donade så jag skulle få en helt glutenfri måltid utan oro och det var så gott! Pommes, Bea och kyckling som han stekte med grönsaker och någon smak jag inte kunde identifiera, men som var himmelsk. Yummy in my tummy!
Dessvärre blev inte kvällen som vi förväntat efter det... Som hela världen förmodligen vet by now, så gick det ju fullkomligt åt pipan för vårt kära hemmalag... Det såg så bra ut i 10 minuter, och sedan bara pannkaka efter det.. Och inte nog med att Real gjorde 3 mål.. Det var Ronaldo och Pepe som stod för två av dem... Det stör mig nästan ännu mer... Blö!

Vi försökte hålla gott mod, men vi var alla ganska pissed off när slutsignalen gick. Hela staden är involverad i dessa matcher, och det blir liksom en kollektiv besvikelse som sköljer över hela Barca!
Men men, Forza Barca!
Efter matchen drog vi oss hemåt! Efter fredagens utgång, och gårdagens späckade schema, så behövde vi en lugn kväll. Så jag intog sängläge, och där stannade jag tills klockan 00.00. När jag skulle gå upp på toa möttes jag av mina härliga vänner som samlats i korridoren, iklädda pyjamasar, lika pigga som jag själv. Så vi satt där och hade kvällssnack utanför Milous dörr. Jättekonstigt, men supermys! Älskar verkligen att bo såhär! En enda stor familj!

Gick och lade mig vid 01, och vaknade sedan klockan 8.30 idag. Klockvridning... Min hjärna klarar verkligen inte av det... Vaknade superhungrig, och helt fel på alla rutiner. Så det blev en lite konstig morgon! Vi hade tänkt äta frukost tillsammans klockan 9.30, men då var jag på svältgränsen. Och eftersom vi inte har Wifi, så kunde jag inte meddela att jag gick upp tidigare. Men det löste sig ändå! Det fick bli 3 koppar te för att dra ut på tiden tills de andra kom! Haha!

Denna söndag har sedan bara bestått av plugg, plugg och lite med plugg. Vi har en megatenta imorgon på 4 kapitel, och allt är inte helt solklart. Så vi möttes upp några stycken på Starbucks och hade en 4 timmar lång studydate. Duktigt av oss! Med lite fika och vänner blev det lite lättare, och framför allt roligare att plugga. Vi hjälptes åt, och det känns betydligt bättre nu.

Och ikväll ska jag inte göra något annat än att ta det lugnt, förbereda för morgondagen och plugga det sista. Behöver en hemmakväll för att fokusera, lite Djungelvrål på det och film när jag är klar. Det är planen!

Imorgon börjar veckan 8, vilket är helt sjukt. Snart två månader! Och då kan jag äntligen säga "nästa vecka kommer min syster", istället för "om 3 veckor". Åååh vad jag längtar!!! Underbara syster, jag saknar dig nåt så vansinnigt!!!

Så vecka 8, bring it, jag är redo! Eller ja, typ... Ska bara lära mig lite Preterito Indefinido först!

/J